Klubbens bildande

Under 1940-talet fanns det flera föreningar i Kristinehamn som bedrev orientering bl.a. IFK, A9 och KFUM. Bland dem var IFK:s orienteringssektion den största.

1948 framkom förslag till bildandet av en specialklubb för orientering. Anledningen till önskemålet om en specialklubb var ekonomiska och vissa personliga motsättningar som länge funnits inom IFK, och då främst mellan orienteringssektionen och huvudstyrelsen. Bland annat detta bidrog till att ett stort antal av IFK:s orienterare drog sig ur IFK, och bildade 1948 tillsammans med orienterare från KFUM orienteringsklubben Frejd. Nästan alla ungdomar från IFK:s orienteringssektion gick över till den nybildade klubben, medan de äldre p.g.a. olika omständigheter inte följde med. Tiden var tydligen inte mogen att bilda en specialklubb för orientering.

Vid början av 1950-talet föreslogs på nytt att det skulle bildas en orienteringsklubb med alla orienterare från hela Kristinehamn. En viss konkurrens och prestige hade sedan 1948 hunnit att utvecklas, varför det var otänkbart att IFK:s alla orienterare kunde gå över till OK Frejd. Därför bildades en samarbetskommitté som kallade till ett allmänt möte med alla Kristinehamns orienterare. Mötet hölls måndagen den 8 december 1952, och ett 40-tal intresserade var närvarande. På samarbetskommitténs förslag beslöts enhälligt att bilda en specialklubb för orientering. En interimsstyrelse valdes med Olle Falk som ordförande, och man beslöt att klubben skulle heta Kristinehamns Orienteringsklubb (KOK).

För att kunna representera den nya klubben vid tävlingar måste en snabb registrering av klubben ske hos Riksidrottsförbundet. Därför beslöts att namnet OK Frejd skulle namnändras till Kristinehamns Orienteringsklubb. Av denna anledning är datum för klubbens bildande enligt Riksidrottsförbundet 1948, alltså bildandet av OK Frejd.
Klubbens första möte hölls den 16 januari 1953 och till styrelse valdes:

Ordförande Olle Falk
Sekreterare Erik Lindström
Kassör Helmer Eliasson
V. ordförande Oscar Eklund
Ungdomsledare Oscar Eklund
V. sekreterare Karl-Erik Winblad
Suppleanter Stig Karlsson, Hans Berg  

Klubbstuga

Under den första tiden hyrde Kristinehamns Orienteringsklubb den lokal OK Frejd disponerade. Men redan på våren 1953 hyrdes en större källarlokal på Skaraborgsvägen 10. Det fanns dock drömmar och önskemål om en egen klubbstuga, dit träningsverksamheten kunde förläggas, med möjligheter till dusch och bastu. Det skulle dröja 8 år innan drömmarna delvis slog in och då genom att klubben fick hyra stugan vid Långmarken av Lantbruksstyrelsen. Flera försök gjordes för att få köpa stugan eller få långtidskontrakt på densamma, vilket inte lyckades. Någon elström eller rinnande vatten fanns inte vid stugan, med den blev ändå ett kärt tillhåll för både orienterare och skidåkare. Under vintersäsongen ordnade klubben med servering på söndagarna då klubbens egna medlemmar frivilligt ställde upp till hjälp. Bristen på rinnande vatten och elström samt den ibland mycket dåliga bilvägen fram till stugan gjorde att man 1966 började söka efter en ny stuga närmare staden.

Resultatet av sökandet blev att klubben 1967 förvärvade fastigheten vid Rökarvägen. Upprustningen av stugan samt planeringen av bastun igångsattes omedelbart. Innan byggnationen av bastun hann påbörjas, kom 1971 den nya stadsplanen över området, vilket visade att det skulle bebyggas. Planerna på att göra stugan till en samlingsplats för träning spolades och nya alternativ började sökas. "Nybäck" blev ett "hett" alternativ, vilket också en skidstuga med bastu vid Mögsjön blev. Inget av de båda alternativen verkade passande utan man beslöt att satsa på att bygga dusch, omklädningsrum och WC i ett av uthusen vid Rökarvägen. Innan arbetet med ritningar för det nya uthuset blev klart kom 1972 ännu ett nytt förslag på friluftsanläggning, nämligen Hultets gård som kommunen ägde.

Förslaget antogs och bastubygget vid Rökarvägen sköts åt sidan och istället påbörjades byggnationen av en bastubyggnad vid Hultet. I och med en nya stadsplanen för Sandfallet avstyckades och försåldes 9 tomter från klubbens fastighet vid Rökarvägen. 1973 blev det sista året för Långmarken och den 23 mars 1974 invigdes bastubyggnaden vid Hultets friluftsgård och drömmen om en egen klubbstuga med bastu och duschanläggning var förverkligad. Genast påbörjades ännu ett stort arbete under hösten 1975. Efter många frivilliga arbetstimmar av klubbens medlemmar kunde ett 2,5 km långt elljusspår invigas den 3 januari 1976. Hultets friluftsgård är en stor till gång inte bara för orienteringsklubbens medlemmar utan också för kommunens övriga invånare.

Denna information är hämtad från Per Erikssons specialarbete på gymnasiet 1980. Vidare är hans uppgifter hämtade från diverse protokoll under åren.